Idag hörde jag att demokratin vinner nya segrar internationellt. Journalister som rapporterar från den nya seglatsen till Ghaza kommer nu att tas omhand, utrustningen beslagtas och sedan kommer de journalisterna att beläggas med 10 års inreseförbud. Mig skulle det inte göra så mycket om det drabbade mig, jag vill inte turista i Israel längre, med tanke på den fantastiska syn man har på demokrati och nu alltså också journalistisk frihet. Det enda som jag undrar över är hur övriga demokratistödjande stater kan fortsätta acceptera att man beter sig på det här sättet. Eller är det så att det kanske är så som demokratiska stater ska fungera. Det viktiga är inte längre att människorna i staten blir upplysta om sakernas ordning, bara staten mår bra av att man inte berättar vad som händer i landet.
Jag har alltid varit lite fundersam över cencurens acceptans. Hur kommer det sig att samhället måste ha hemligheter från de som utgör samhället. Jag som individ förhindras att ta del av information som berör mig, eftersom samhället måste skyddas. Alltså, om man tror på att samhället byggs av människor, så måste jag skyddas från mig själv av någon super-organism som beslutat att jag inte får ta del av just den informationen.
I gamla tider, när det var kungen och en liten klick av hans utvalda män (ja, för det var sällan utvalda kvinnor på den tiden), så kan jag förstå att man valde att skydda samhällstoppen från att bli störtad av missnöjda medborgare. Inte för att jag tycker det var bra som fenomen, men det var förståeligt. Men idag, när vi bröstar oss med att vara en demokrati som kommer av de grekiska orden för ”folk” och ”styre”, alltså folkets styre, så borde inte samhället längre behöva skyddas från de som utgör samhällets grundvalar, nämligen folket.
Säkerhetspolis, cencur och hemligstämpling borde inte längre behöva finnas, men det gör de tydligen. För mig är alla dessa företeelser tecken på att det finns en maktfullkomlig klick människor som är mer än folket. Det här blir väldigt tydligt i en pseudo-demokrati som den som nu är inblandad i diverse aktiviteter längre åt sydöst… När man börjar cencurera pressen för att den inte skriver ”rätt” saker, så är man väldigt farligt ute om man vill kalla sig demokrati.
Bara för att förtydliga några saker:
- Jag vet att det finns saker som idag kanske måste hållas hemliga på grund av externa hot, terrorattacker m.m., som t.ex. ritningar på viktiga mål för sabotörer, etc. men det är inte det det handlar om här. Det handlar om att man cencurerar samhällsfenomen, som man inte vill ska synliggöras för andra människor.
- Jag har inte för avsikt att ta ställning till vem som har rätt och vem som har fel i ”Ship to Ghaza”-problematiken. I mitt tycke så är båda sidor rätt så goda kålsupare allihop, och ursprungskonflikten är dessutom sprungen ur de korkade europeer som trodde att de gjorde något bra efter världskrigen… Det gjorde de inte. I mitt tycke så ser jag alldeles för mycket hämnd och vedergällning från bägge sidor för att kunna tro att den här konflikten kommer kunna lösas inom rimligt överskådlig tid. Tyvärr…
- Den första meningen är, som jag hoppas ni förstår, ren ironi. Jag ser mörkt för demokratins utbredning, när såna här saker händer.
Cencur och försök till ignorering av problem är aldrig lösningen, sen kan det vara Israel-Palestina-konflikten, Sverigedemokraterna eller andra problem. Det måste upp till öppen diskussion i ljuset, annars blir det bara grogrund för problemets tillväxt. Och det klarar vi oss utan.
Lämna en kommentar